Silje reser till Nikolas i Köpenhamn, men när hon kommer fram får hon en chock. Silje kände allt blod försvinna ner i fötterna när hon stod som fastnaglad vid den tjocka golvmattan. Det kändes som om någon precis hade slagit henne i bröstet med en enorm knytnäve. En fysisk smärta som gjorde det omöjligt att andas, omöjligt att tänka, for genom henne. Hennes hjärta tycktes ha sänkt takten och dunkade med så tunga, långsamma slag att hon var säker på att det skulle stanna. Aksel kan inte sluta tänka på Ylva, även om allt hopp nu borde vara ute. Har hon verkligen gett sig av utan att svara på brevet?