Trettio år har gått sedan timmerstugan blev min. Där bor jag varje sommar under sex veckor. Mitt andra hem ligger vid Observatoriekullen mitt i Stockholm, arbete, familj och vänner har jag där. Två rika liv, så vitt skilda, en bro emellan. På bron vandrar jag fram och åter, bygger ständigt på den. För att bli hel. Rotsystemet i Kukasjärvi. Mitt bekväma men också stressade storstadsliv med närhet till allt. Den kunskapstörstande kvinnan med intellektuella och kulturella intressen och den lilla flickan i byn vid den långa sjön möts på bron. Flickan möter jag i timmerstugan. Fönster åt alla håll. Det öppna landskapet omkring mig, utsikten över sjön, sommarvatten i en kran på baksidan av huset, utedasset med fönster mot sjön, ljuset hela dygnet, cykla sakta genom byn, prata med människor jag möter. Sinnen som öppnas i lugnet och stillheten. Här finns ro att läsa, reflektera, minnas, tänka, känna och skriva.