Annie är kriminell. Ja, faktiskt så kriminell man kan bli, hon har dödat en man. Visserligen var det i självförsvar, men att slå ner honom med järnröret hade förmodligen varit tillräckligt. En tid håller hon sig undan i ett kollektiv på en gård i Västerbot­ten, men när någon utifrån känner igen henne blir hon tvungen att ge sig av. Vännen Sven blir hennes följeslagare. Genom hans berättelse följer vi Annies flykt från landet och vidare ner genom Europa. De väljer småvägarna, stannar i byarna på avstånd från huvudlederna eller gömmer sig i folkvimlet i städer­nas centrum. 

Varför följer han henne? Kanske för att han älskar hen­ne, kanske för att han inte vill vara ensam. Eller också är det bara för att han vill att hon ska fortsätta leva. 

Den fredlösa är en roman som rör sig bland åttiotalets kollektiv, Mc­-gängen i Köpenhamn, papperslösa fruktplockare i Frank­rike och med de allra rikaste på Rivieran. Det är en till stora delar verklighetsbaserad berättelse. 

"en berättelse i ständig rörelse. (...) Ericssons prosa  blir  tätare  och  får  spänst  när  han  skildrar  en  arbetsmiljö han kan som sin egen ficka, lastbils- och långtradarchaufförens, i Sverige." Norrländska socialdemokraten, Ingemar Nilsson

"David Ericssons prosa är korthuggen och kärnfull. Den amerikanska hårdkokta stilen är hans signum. (...) I tider där unga manliga !örfattare från arbetarklassen lyser med sin frånvaro är David Ericssons närvaro i litteraturen viktigare än någonsin." Dala-Demokraten, Ulf Lundén

"Ericsson är säker och nyanserad i sin klassanalys. Och längst in i bokens hjärta bor frågan om hämndens väsen och mening - om den nu har en mening. Standardsvaret är nej, men Den fredlösa försvårar frågan." Expressen, Martina Montelius