"Det finns två sätt att tänka", skriver professor Torsten Hägerstrand i förordet till denna bok, "ett öppet och regelmässigt, möjligt att avbilda med tecken på papperet, och ett annat, fördolt, som står för omdöme, insikt, intuition, sunt förnuft."

Denna antologi springer ur ett seminarium från 1981 som kallades "Kunnande, vetande och ovetande en exkursion i vetandets inägor och utmarker". Vid seminariet hämtades två nyckelord från Michael Polanyis skrifter, "fokalvetande" och "kringvetande", översättningar av de engelska termerna "focal knowledge" och "subsidiary knowledge". Innebörden är nu inte, att den ena typen utgör formellt vetenskapligt vetande och den andra annat slags vetande. Det är tvärtom så att båda kunskapstyperna alltid är samtidigt verksamma oavsett om vi sysslar med vetenskap eller något helt annat, till exempel snickeri eller musik eller tennisspel. Men det tycks vara så, att den vetenskapliga kunskapsteorin har förbisett eller undvikit att beakta kringvetandets roll. Man har nästan helt koncentrerat sig på att söka skära bort det.