Den typiska svenska kulturskoleeleven är en flicka som är född i Sverige och har välutbildade föräldrar. Har hon musikutövande föräldrar ökar chansen ytterligare för att hon är kulturskoleelev. Varför ser det ut så här och vad skulle kulturskolan kunna göra för att locka barn ur alla grupper i samma mån? Dessa och fler frågor som rör den svenska kulturskolan och breddat deltagande står i centrum i denna avhandling av Cecilia Jeppsson, i ämnet "Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap", Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, 2020. Fyra artiklar bidrar var och en på sitt sätt till att väva samman bilden. Svenska sjätteklassare kommer till tals via en nationell enkät och kulturskolelärare och -chefer bidrar med sitt perspektiv via fokusgruppsamtal och intervjuer. Å ena sidan kan kulturskolelärares och chefers strategier i ett Bourdieu-inspirerat perspektiv beskrivas som ortodoxa och heterodoxa positioneringar i kampen om legitimitet på kulturskolefältet. Å den andra sidan samspelar kulturskolans erbjudande och barns önskan att delta på komplexa sätt där trådar kan kopplas samman på nya sätt. Cecilia Jeppsson har lång erfarenhet av instrumentalundervisning i kulturskola. Hon har skrivit avhandlingen i ämnet estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Avhandlingen är skriven inom ramen för forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet. Dissertation våren 2020.