I Revolutionära subjekt skriver Benjamin Kohlmann den radikala bildningsromanens historia. Det innebär att han följer en litterär tradition där individuell utveckling knyts till kollektiv kamp och där människors förändring av sig själva inte kan skiljas från deras försök att förändra världen. Från Goethe, Tjernysjevskij och Martin Andersen Nexø till Doris Lessing, Peter Weiss, Ngũgĩ wa Thiong’o och Jean-Luc Godard visar Kohlmann hur bildningsromanens former har tagits i bruk för att gestalta socialism, revolution, antikolonial kamp och politisk frigörelse. Revolutionära subjekt

tecknar därmed en ny karta över den moderna litteraturens politiska historia. Här framträder bildning inte som individens anpassning till världen, utan som en kollektiv, konfliktfylld och ofullbordad process.