Under första delen av 1900-talet bildades en rad kvinnoföreningar för välgörenhet, nykterhet och rösträtt. Kvinnor utgjorde en medborgarskapets reservarmé som ryckte in närhelst samhället så krävde. Innebörden i kvinnors politiska medborgarskap var emellertid en öppen fråga, som det rådde delade meningar om. I partier och fackföreningar fördes ständiga förhandlingar mellan könen om kvinnornas plats i politiken och samhället. Gunnela Björk skildrar i denna bok kvinnors politiska vardagsarbete på lokal nivå under åren 1900-1950. Trots införandet av allmän rösträtt 1921 var kvinnor fortfarande utestängda från flera av de möjligheter medborgarskapet erbjöd. Vi får följa hur de organiserade sig och samarbetade över parti- och klassgränser, för att bli sedda som fullvärdiga medborgare.