Ur ett forskningsperspektiv är proportionalitetsresonemang intressanta då de exemplifierar tänkesätt som enligt Vygotskij är både vardagliga och vetenskapliga. Att behärska proportionalitetsresonemang är värdefullt i många situationer, men forskning visar att det är svårt att övergå från en vardaglig förståelse till mer systematiska och matematiskt precisa resonemang. Avhandlingen belyser hur uppgifter med proportionalitet behandlas i läromedel och nationella prov samt hur lärare och elever möter sådana uppgifter i klassrummet. Det empiriska materialet består dels av videoinspelade lektioner där lärare och elever arbetar med proportionalitet, dels av läromedel, nationella prov och läroplaner. Historiskt har proportionalitet införts i läroplaner på olika nivåer och inom olika ämnesområden med stöd i två modeller, statisk respektive dynamisk. En slutsats i avhandlingen är att elever har en intuitiv förståelse av proportionella samband när de möter dem i matematikundervisningen. Proportionalitet introduceras i de lägre åldrarna och utvecklas under skoltiden. Genom att studera elevers utvecklingsbanor visar studien att lärprocessen för proportionalitetsresonemang är ickelinjär och innefattar både progressioner och regressioner.