Å ena sidan ansvar, kärlek, faderskap och närvaro i kärnfamiljen. Å den andra ensamheten, viljan att fly och rädslan för att bli instängd och självutplånad.

Ingenmansland handlar om att bli man och pappa, om fäder, mansroller och relationer, om att älska, supa, åka skidor, leva, dö, vara naken och gå i parterapi och om varför det är så svårt att hitta sin plats och få tydliga konturer.

Under 2022 publicerade författaren Gunnar Ardelius två texter på DN Kultur som snart blev några av årets mest lästa. Med utgångspunkt i ett sökande i sig själv och i samtidslitteraturen undersökte han vad det innebär att vara man och gift trebarnsfar idag. Ambitionen var att släppa in frisk luft i det unkna och syrefattiga rum där mäns känslor och dilemman hittills har diskuterats. Nu har han fördjupat dessa texter.

Jag ville vara i spåret hela tiden. Efter en tid bad Elin mig att trappa ner, att skjuta på det hela. Var det verkligen vettigt att åka Vasaloppet när vi precis fått en bebis, kunde jag inte vara hemma i stället? Jag försökte vara tillmötesgående, förstående, men bara på ett sådant vis att jag fortfarande kunde få åka mina mil. Tanken på att ställa in Vasaloppet fyllde mig med skräck. Det var otänkbart.

På ett intellektuellt plan förstod jag att jag var dum i huvudet, jag ville ju vara en schyst pappa och man, men i djupet av mitt väsen var jag livrädd för att bli instängd och det gjorde mig arg. Kunde hon inte förstå att jag bara klarade av att vara närvarande om jag fick vara borta en stor del av tiden?

Jag åkte Vasaloppet till sist. Tog tillbaka mitt löfte om att låta bli. Elin stod apatisk i dörren när jag åkte iväg med bilen upp till Sälen. Hon såg på mig som om jag var död.