Har du någon gång funderat över varför du lever i en dualistisk värld av gott och ont, glädje och sorg, medkänsla och avundsjuka? I en värld av olika känslor, där du ena dagen känner dig uppfylld av glädje och energi, för att i nästa stund känna dig trött och håglös. Ja, livet kan ibland vara som en bergochdalbana av olika känslor. Men hur kommer det sig att känslorna kan få en sådan makt över oss som ibland praktiskt tagit styr våra liv, när förnuftet säger något annat? Hur kommer det sig att känslorna kan förlama oss av rädsla eller lyfta oss till skyarna i eufori och få oss att skapa de mest underbara ting?

Just de här frågorna ställde jag en dag till mitt Högre Jag, som jag sedan en tid tillbaka samtalar med. Min undran och nyfikenhet blev början på en spännande resa i känslornas förunderliga värld. En resa som skulle ta oss från hatet - människohjärtats mörkaste plats, till kärleken - hjärtats vackraste och mest lysande plats. Även om jag ställde frågorna, visste jag aldrig i vilken riktning samtalen skulle utvecklas. Under tiden de pågick fick jag ofta känslan av att vi rörde oss i cirklar kring vissa återkommande teman. Först i efterhand upptäckte jag att det i samtalen fanns en dynamisk och expanderande kraft, som likt spiralen, rörde sig från det lilla mot det större, från det enkla mot det komplexa. Vi talade om vad det innebär att vara människa och om den stora utmaningen att lära oss navigera bortom egots vilja och ambitioner för att istället följa hjärtats väg. Men vi talade också om det som varit och om det svåra att leva på jorden i den tid av omvälvande förändringar som är just nu och om vikten av en kursändring mot en fredligare värld. På resan kan vi alla lära av barnens enkla och lekfulla sätt att vara, genom att sträcka ut handen och fråga: - Ska vi leka? Jag sträcker ut handen till dig kära läsare och bjuder dig att följa med på resan tillsammans med mitt Högre Jag, med ett frö av tro och tillit om en ljusare och bättre värld.