Kampen för upprättelse Jag stod ensam, frågande, och kände mig miss­lyckad efter åren i Eskelhems skola. Jag fick rita gubbar i mina läroböcker, sitta kvar tre år i första klass och fick inte lära mig något. Skolstyrelsen bestämde att jag skulle prövas två veckor på Hästnäs särskola. Jag visste inte vad det innebar. Jag blev kvar i 6 ½ år. Barn i vanliga skolor och även vuxna kallade oss ''Hästnäsdårar''. Reglerna på skolan var myc­ket stränga, rektorn bestämde allt, till och med vilka kläder vi skulle ha på oss. Ofta när jag gick ensam och ledsen på särsko­lans gård, tänkte jag: EN DAG SKALL JAG TA­LA OM FÖR ANDRA MÄNNISKOR HUR JAG BLIVIT BEHANDLAD. Trettio år senare fick jag den här möjligheten. Tack vare arbetarrörelsen och folkhögskolan har jag blivit stark och fått självförtroende. Min förhoppning med boken är att den kan användas i kampen mot mobbningen på skolor och arbets­platser.