Hur kommer det sig att den svenska fackföreningsrörelsen, trots 70 års invandring, fortfarande upprätthåller skiljelinjer mellan människor baserat på deras migrationsbakgrund? Med utgångspunkt i denna fråga utforskas i den här avhandlingen det komplexa förhållandet mellan nationell tillhörighet, migration och rasism i en facklig kontext. Genom en analys av Svenska Kommunalarbetareförbundets förståelser av migration och rasism under perioden 1972–2002 kastar avhandlingen nytt ljus på det fackliga arbetets rasifierande och nationskapande dimensioner. Detta är särskilt relevant att studera hos ett förbund som har haft en central betydelse för framväxten av välfärdssamhället i Sverige. Avhandlingens resultat visar att den fackliga solidaritetens ambivalens gentemot arbetare med utländsk bakgrund har gått hand i hand med en föreställning om Sverige som en i grunden modern, jämlik och jämställd nation där rasism endast utgör en marginell företeelse. Detta är en doktorsavhandling i ekonomisk historia vid Stockholms universitet 2023.