Vet du, Ygberg, jag tror man får lov att bli en dålig människa om man vill komma fram i världen! Så skulle man kunna sammanfatta Röda rummet genom en av dess meningar. Genom ett antal kulturarbetare ställer Strindberg frågan om hur
livet bör levas.

Röda rummet (1879) har kallats den första moderna svenska romanen och utgör ett tidsdokument över 1870-talets Stockholm. Den är känd för sina stadsmiljöskildringar och bitande satir. Boken utgör ett försök till att stå på de trampades sida genom att humoristiskt och ilsket attackera klassamhällets hyckleri och inställsamhet. Röda rummet beskrevs som smuts av samtidens recensenter men blev omedelbart en succé.

Denna utgåva av Röda rummet är världens första roman med klustertext och är tänkt att fungera som en sorts undersökning för hur vi ser på bokdesign. I Strindbergs lilla röda: boken om boken och typerna utgår man just från Röda rummet och boken blev en av de tjugofem böcker som Svensk bokkonst varje år utser som exempel på god bokdesign. Denna bok är tänkt som ett bidrag i samma tävling. Vinnarna får sedan delta i Stiftung Buchkunts Best Book Design from all over the World vilken på tyska benämns Schönste Bücher aus aller Welt. Skillnaden mellan uttrycken fångar vad som aktualiseras genom klustertexten då den kan vara betydligt bättre att läsa.

Bokdesign har länge handlat om att designa fina böcker. Genom klustertexten
hoppas jag att vi kan lämna kärleken till boken för kärleken till läsningen. Vi behöver gå från att vara boktittare till att bli bokläsare. Nu får vi se om först Svensk bokkonst och sedan eventuellt Stiftung Buchkunst också anser det. Vad anser du? Bör vi läsa klustertexter? Det kan du få svar på genom att läsa denna utgåva av Röda rummet.

Observera att denna text inte kan flödas om och därför behöver läsas på läsplattor som är minst 13 tum vilka klarar en radlängd på 95 tecken (mindre skärmar är alltså olämpliga).

Bonusmaterial: August Strindbergs Lilla katekes för Underklassen.