Berättelsen om Maggan P och det gröna huset börjar en kall novemberkväll. Grisen ska slaktas men han sliter sig, knuffar omkull Maggans mamma som trillar och bryter nacken. Fadern snubblar på grepen som far genom bröstet på honom. Maggan blir föräldralös blott sexton år gammal.
Det går inte för sig, men vad gör socialen? Ingenting, så Maggan tar saken i egna händer. Greger som äger macken som ligger borta i korsningen får ett erbjudande han inte kan motstå, han flyttar in och blir hennes förmyndare. Även far till hennes första son.
Det kommer några söner till, men de är inte Greger far till. Huset fylls undan för undan med hennes pojkar och deras vänner, med tiggaren Maja, och till och med den väldigt besvärlige grannen Folke Ahlgren bor där för ett tag. En pudel och en pitbull och några, typ arton katter, plus de andra djuren som finns på en gård får vi också bekanta oss med.
Det Maggan egentligen fyller är hennes hjärta. Det tomma hjärtat efter hennes föräldrars tragiska död, och visst inser hon det till sist. Men vägen dit är lång och krokig.
Berättelsen om Maggan P och det gröna huset är en tragikomisk Feelgood. Den är skriven med värme, humor och vardagsrealism.