Så fort pappas trygga röst hörs i andra änden börjar Jasmin gråta. Sommarlovet tillsammans med mamma på Teneriffa är värdelöst. Huset de lånar ligger ensligt beläget ute på en udde, långt bort från Eddie och hans familj. Dessutom upptar lillasyster Stella all mammas tid så Jasmin har ingen att umgås med.

Snyftande pressar hon örat mot luren. Pappa mumlar något om att det kommer att bli bättre. Bättre? Han fattar ingenting! Mamma orkar knappt upp ur sängen och Stella skriker dygnet runt. Tänk om mamma försvinner som hon gjorde när Jasmin var liten. Sticker, utan ett ord. Vad händer då?

När resterna av en båt spolas upp nere på stranden får Jasmin plötsligt annat att tänka på. Flera tomma flytvästar guppar i vattnet men inga passagerare syns till. Vart kan de ha tagit vägen? Sen hittar Jasmin ett par järnöglor fastgjutna på havets botten. Kan de höra ihop med det väldiga stentornet i strandkanten? Eller tunneln vars ingång någon murat igen? Det verkar som om platsen och inte minst huset döljer fler hemligheter än Jasmin kunnat ana