Sedan slutet av åttiotalet har jag bott nära Karlslunds herrgård i Örebro. Ändå krävdes det en pandemi, med dagliga promenader, innan jag verkligen upptäckte den rofyllda, förtrollande och vackra miljö som finns i området. Där nuet möter förfluten tid. Där strövtåg blir till poesi.

Solvinds vinkning
lockar på mig

Viskar vagt om
gräsets hemlighet
Det spröda
ljust klingande

Jag följer tonerna
som lämnar asfalten
Kryper igenom
grönskans nyckelhål