Sedan slutet av åttiotalet har jag bott nära Karlslunds herrgård i Örebro. Ändå krävdes det en pandemi, med dagliga promenader, innan jag verkligen upptäckte den rofyllda, förtrollande och vackra miljö som finns i området. Där nuet möter förfluten tid. Där strövtåg blir till poesi.
Solvinds vinkning lockar på mig
Viskar vagt om gräsets hemlighet Det spröda ljust klingande
Jag följer tonerna som lämnar asfalten Kryper igenom grönskans nyckelhål