Barnahandlerskan är en berättelse om en barnbordell i det slutande 1700-talets Paris. I en serie brev till en väninna skildrar kopplerskan Marguerite Paradis sitt liv, med små och stora bekymmer. Det är en kuriös tavla som målas upp: barn som rymmer och blir sinnessjuka; undersköna hermafroditer och satyriska dvärgar; gränslöst dekadenta aristokrater; kannibaler och svenska libertiner; mattslitna sidenkläder och solkiga spetsar; giljotinens hotfulla skugga; syfilins och gonorréns härjningar; incestuösa förhållanden; frosseri och svält; ett smutsigt, förkvävande Paris; rentav spår av ömhet och galen kärlek. Franska revolutionens kaos gestaltas snett bakifrån, via ett prisma av perversitet, olyckor och en euforisk njutning bortom all moral och i dödens omfamning. Tvärs genom Barnahandlerskan vandrar markis de Sade, både som inspiration och som romankaraktär. Den tyska-franska författarinnan Gabrielle Wittkop (1920-2002) sade sig vilja dö som hon levat: "som en fri man". 2004 kom hennes debutroman Nekrofilen i svensk översättning. För översättning och efterord står Camilla Nilsson.