Varför ägnar sig forskare åt populärvetenskap? Hur kommer det sig att de vid sidan av sitt dagliga forskningsarbete lägger tid och möda på att förmedla sina kunskaper till andra?

I Till stjärnorna försöker vetenskapshistorikern Johan Kärnfelt att närma sig detta spännande problemområde. Scenen är det tidiga 1900-talets svenska astronomi och aktörerna några av våra mest kända astronomer. Vi får bland annat följa Nils Nordenmarks arbete som populärvetenskaplig författare och som Svenska astronomiska sällskapets dynamiske sekreterare, Östen Bergstrands försök att formulera ett nytt populärvetenskapligt stilideal, och Knut Lundmarks vidlyftiga arbete med att föra ut astronomin.

Det visar sig också att astronomerna verkligen hade goda skäl att offra kvällar och helger åt att popularisera. Tidens så centrala folkbildningssträvanden stod emellertid långt ned på agendan. Istället framträder populärastronomin som en integrerad del i det vetenskapliga arbetet. När forskarna valde att popularisera, så var det i första hand för att tillgodose rent astronomiska intressen.

Författaren Johan Kärnfelt är studierektor och forskare vid Institutet för studier av kunskapsbildning och Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.


Röster om Till stjärnorna:

"Levande och lärorik astronomihistoria, som … har många beröringspunkter långt utanför den astronomiintresserades krets. Rekommenderas alla med intresse för folkbildning"
– Jan Sandström, Asterisken/Arvika Nyheter