Att promenera i städer kan vara en spännande tidsresa. I Malmö finns mycket att upptäcka i den medeltida stadsmiljön där skilda byggnadsstilar står sida vid sida, klassicism, funkis och de palatsliknande husen från La Belle Époque!

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, La Belle Époque, var den tekniska revolutionens tid, uppfinningarnas, industrialismens och den sociala kampens tid. Den tiden går att avläsa på husfasaderna i Malmö där nyrika entreprenörer tävlade om att bygga ståtliga hus med torn och tinnar och med ett överdåd av figurer och ornament. Vapensköldar och klassiska sentenser på husen markerade borgerskapet som den nya tidens adel.

Böjelsen för hävdelse och praktlystnad sammanföll med jugendepoken, en stil som hängav sig åt fantasi och överdåd och glatt lånade historiska former och mönster. Stuckatörer importerades från Italien, bildhuggare arbetade på högvarv. På många fasader i Malmö finns porträtt i sten och stuckatur av bankmän och politiker och byggherrar. Där finns fakta att hämta och anekdoter att berätta, liksom om de färgstarka arkitekterna. Av de hundratals figurerna som sorgset stirrar mot oss från fasaderna, kråmar sig, ger oss hotfulla blickar eller låter våra tankar vandra till antikens skulpturer, är de flesta namnlösa. Ovanför dörren på Engelbrektsgatan möter vi ett kvinnoansikte i vilket vi läser in mild enfald. Arrogans är flagrant i det faunliknande ansiktet med de spetsiga öronen på Norra Vallgatan, vars skägg och hår breder ut sig som växtlighet. På Fersens väg talar palatsets väktare till oss genom kroppsspråket – ansiktets vaksamma tomhet kompletteras av korslagda armar över den vackert rundade magen. Samma hållning intar mannen som vaktar Apoteket Lejonet – Tesch, apotekaren själv. Om skulpturerna finns fakta och anekdoter att hämta. De är inte historielösa, för vi vet när de gjordes, husen har sin historia. Konstnärerna, skulptörerna och hantverkarna är däremot för det mesta anonyma. Denna ornamentik och dessa skulpturer tillhör en okänd konstvärld, fylld med intressanta personliga uttryck, elegant ornamentik men ibland också klumpig schablonmässighet.

På Malmös fasader är en bilderbok som kan komplettera stadspromenaden med fakta och anekdoter. Boken ger oss berättelser från en dynamisk och spännande tid, med många färgstarka personporträtt och dramatiska episoder. Här finns mängder av illustrationer och bilder från Malmö som kan berätta om den stora anonyma skaran konstnärer och hantverkare som har stått till byggherrarnas och allmänhetens tjänst med sin uttrycksvilja, dekorativa förmåga och sin lust att smycka. Den fantastiska epok som stadens byggnader vittnar om är inte bara ett fenomen som återfinns i Malmö. Samma storslagna utsmyckningar och fantasifulla fasader från La Belle Époque förgyller stadsbilden i hela Europa – det är dags för stadsvandraren att se upp!

Jan Hemmel har arbetat på Sveriges Television som regissör (”Skånska mord”, Fridegårds ”Torntuppen”), som konstreporter (”Bildjournalen”) och som kringcyklande reporter i Europa (”Hemmel i Frankrike”, ”Hemmel i England” osv). Hemmel medverkar också med artiklar om bild och litteratur på Sydsvenskans och Kvällspostens kultursidor och i tidskrifter som Konstperspektiv.

Martine Castoriano är fotograf och filmare. Hon tog bilderna till den August-nominerade boken Liv och död i antikens Rom och bilder till Arkitekterna som formade Malmö. Castoriano har också arbetat som reporter på Sveriges Televisions i ”Bildjournalen”.