Snuten i skymningslandet är en svensk idé- och kulturhistoria 1965-2010 såsom den kommit till uttryck i de tongivande polisberättelserna i roman och film. Michael Tapper tar avstamp i en historik över den moderna kriminalpolitiken, polisorganisationen och kriminalgenren för att sedan analysera de stilbildande och mest säljande romanerna och filmerna under perioden. Författaren belyser hur genren använts för att angripa folkhemmet och beskriva dess sönderfall.

Sjöwall-Wahlöö står inte oväntat i centrum, men även författare som Leif GW Persson, Jan Guillou, Henning Mankell och Stieg Larsson samt filmatiseringarna av deras romaner analyseras. Ett särskilt kapitel ägnas åt de fristående filmserierna Beck, Johan Falk och Wallander.

I polisberättelserna utspelar sig ideologiska slag om Verkligheten där fiktionen inte bara är en spegel av samtiden utan också påverkar vår uppfattning av den och i slutänden även verkligheten självt genom opinionsbildning och politiska beslut.

Det är hög tid att sätta sökarljuset på den svenska polisberättelsen iroman och film, och på de politiska sammanhang, händelser och debatter som format och formats av den. Snuten i skymningslandet lägger en avgörande pusselbit till förståelsen av den svenska samtidshistorien.