I ”Pintorparhäxans elev” möter läsaren den tioårige pojken Sverker, som på grund av den långa resvägen och de dåliga förbindelserna tvingades bo på Arbetsstugan i Arjeplog. Boken berättar om tiden på arbetsstugan, där Sverker levde under åren 1926–1930. Det var den 15 september som han anlände till fots. Han hade aldrig varit till Arjeplog tidigare och aldrig hemifrån längre än några nätter i sträck. Nu visste han inte om han skulle kunna ta sig hem till jul ens. Hemlängtan och otrivsel präglade hela hans arbetsstugeperiod. Han kom dit som en blyg och mycket olycklig pojke, men med tiden förändrades han och slutade som ledare för pojkgänget. Under hela tiden fanns föreståndarinnan, Pintorparhäxan, där vaktande som en hök.