Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är en av de verkligt klassiska indianskildringarna. När boken först utkom 1970 väckte den stor uppmärksamhet och bidrog till att förändra synen på Nordamerikas urinvånare och deras historia. För första gången skildrades i en bok med massupplaga den mytomspunna erövringen av vilda västern ur indianernas perspektiv. Boken utsågs 1995 till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker av New York Public Library. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee beskriver hur USA under åren 1860-1890 koloniserar de vidsträckta indianterritorierna mellan Mississippi och Kalifornien. Men trots de vitas överlägsenhet vad gäller till exempel beväpning och numerär lyckas apacher, cheyenner, comancher, siouxer och andra stammar bjuda inkräktarna ett oväntat hårt motstånd. I Arizona gäckar indianhövdingar som Cochise och Geronimo fienden i ett kvartssekel med sin gerillakrigföring. Längs Bozemanvägen till Montana tvingas »blårockarna« att lämna sina fort och dra sig tillbaka efter Red Clouds framgångsrika krig. Vid Little Bighorn nedgör Crazy Horse och Sitting Bull general Custers Seventh Cavalry till sista man. Till slut tvingas dock indianerna att ge sig för övermakten och låta sig förpassas till reservat. Men det rättvisepatos och den motståndsvilja som de visar prov på i denna sin sista strid har gjort deras namn och kultur beundrade av eftervärlden. Dee Brown kallar dem »de kanske mest heroiska amerikaner som någonsin levat«. Denna utgåva av Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är utökad med över hundra sidor och är den första fullständiga utgåva som publicerats i Sverige. Kulturantropologen Mikael Kurkiala har skrivit ett förord. FRÅN MOTTAGANDET I USA "Originell, enastående ... får hjärtat att brista... omöjlig att lägga ifrån sig." New York Times "Ett första klassens vittnesmål storartat, lysande." New Yorker "Förkrossande, fruktansvärd, fängslande ... när man läser denna intensiva och hjärtslitande bok undrar man vilka som egentligen var vildarna." Washington Post "Ett fascinerande, smärtsamt dokument med magnifika porträtt av indianer." Wall Street Journal FRÅN MOTTAGANDET I SVERIGE "Jag vet inte när jag senast läste en bok med så bultande hjärta." Göran Greider i DN "En kulturgärning känns fortfarande brinnande aktuell." Joacim Blomqvist i Borås Tidning "En fantastisk bok." Johan Erlandsson i Kommunalarbetaren "Man måste läsa Dee Browns bok." Lars Åberg i Göteborg-Posten "... en ruggig skildring av hur landet byggdes med trakasserier och mord: indian för indian, stam för stam, kultur för kultur en tragedi skriven på en lättflytande prosa." Peter Andersson i Helsingborgs Dagblad "Det gör så ont att läsa Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee att jag bara vill lägga mig ner och dö. Inga begravningar här tack, bränn och kasta mitt hjärta i närmsta papperskorg, jag har också del i skulden Efter att ha lärt oss Auschwitz och Katyn måste vi också lära oss Sand Creek, Lost River, Camp Grant-massakern, Marias River, Fettermanmassakern . och Wounded Knee. Annars har vi levat förgäves." Lars Mikael Raattamaa i Aftonbladet OM DEE BROWN Dorris Alexander Brown eller Dee Brown som han föredrog att bli kallad föddes den 29 februari 1908 i ett skogshuggarläger nära Alberta i Louisiana. Efter att hans far dött 1913 flyttade han tillsammans med sin mor och sina två systrar till Arkansas. Redan som liten pojke väcktes Dee Browns intresse för Västern. Hans mormor kunde berätta många historier för honom om sin fars vän, den legendariske trappern Davy Crockett, vilket senare inspirerade honom till den litterära debuten, romanen Wave High The Banner från 1942. Stor betydelse för Browns framtida inriktning hade också en lärare på Arkansas State Teachers College som tog honom med på två sommarresor väster­ut. "Han omvandlade mig till en Västernfantatiker", har Brown sagt i en intervju. Redan i tjugoårsåldern började Dee Brown arbeta som bibliotekarie, först i Conway, Arkansas, och sedan i Urbana, Illinois, där han han kom att stanna fram till pensioneringen. Sammanlagt skrev Dee Brown tjugonio böcker, varav elva romaner. Så gott som alla med temat den amerikanska västern. Den sista boken, romanen The Way to a Bright Star, publicerades 1998. Den i särklass mest framgångsrika och inflytelserika av Dee Browns böcker är Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Den utkom första gången 1970 och fick omedelbart ett enormt genomslag. Boken kom att spela en viktig roll för den politiska mobiliseringen bland Nordamerikas urinvånare på 1970-talet. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee har sålt i över fem miljoner exemplar och utkommer ständigt i nya upplagor. I The Westerners från 1974 skrev Brown några rader som kanske säger något om vad hans ambitioner med boken var: "Västern är en tragedi med komiska mellanspel. Det är en historia om gott och ont, en moralitetsdrama med personifierade abstraktioner. Bara en episk poet, en Homeros, kan förstå den amerikanska västern och ­besjunga dess väsen i en kompakt volym." Dee Brown dog i sitt hem i Little Rock, Arkansas, den 12 december 2002.