Den amerikanske konstnären Harvey Tristan Cropper är en av Sveriges minst kända mästare, ändå tillbringade han större delen av sitt liv som konstnär, konstlärare och konstnärlig inspiratör i Sverige.
Han föddes i New York 1931 av västindiska föräldrar som invandrade från Saint Vincent på 20-talet. Pappan var apotekare och mamman broderade. De bosatte sig i Harlem där Harvey växte upp på fyrtiotalet med grannar som Joe Louis och Duke Ellington.
När Harvey var fjorton år fick han Beauford Delaney som lärare i att måla. Det var hans far som uppmuntrade honom. Sedan kom Koreakriget. Harvey utbildades till sjukvårdare av amerikanska armén och åkte iväg. Under en tripp till Japan träffade han Gushi, en målande zenmunk som tog emot honom som elev. Under ett år studerade han zen och måleri vid Jorin Ji-templet.
När han kom tillbaka till New York i början av femtiotalet fortsatte han att måla. 1953 hade han sin första separatutställning i New York. Många av bilderna var inspirerade av hans tid i Korea och Japan. Han återknöt kontakten med Charlie Parker som han kände väl från sin tid i Harlem och blev hans konstlärare. Under några år målade han intensivt och sålde en hel del av sina tavlor. Men livet i New York räckte inte till. Åk till Europa, sa hans mamma. Av Parker och amerikanska beatniks hade han även hört talas om Sverige.
Efter att ha tillbringat en tid i Paris kom han till Bornholm och sedan Stockholm 1957. Under sextiotalet blev hans konst allt mer politisk. Vietnamkriget och de färgades kamp för sina rättigheter i USA färgade även av sig på hans dukar.
- Många konstnärer och intellektuella var politiskt orienterade under de åren. En av mina tavlor, World police, föreställer en gris i polisuniform och användes av de Svarta pantrarna på en affisch.
Under sjuttiotalet och framåt återvänder Harvey till ett mer meditativt skapande, och utvecklar sina stilleben till fulländning.
- Ljus, textur och symbolik är viktigt för mig, säger han. Jag har blivit mer meditativ och åter närmat mig den japanska traditionen och de värderingar Zen står för.
Vilka värderingar är det, undrar jag?
- Observation och meditation, blir hans korta svar.
Men har, och på vilket sätt i så fall, hans teknik förändrats med den kunskap han fick i templet i Japan?
- Främst detta att jag lärde mig tekniken bakom sumi-e, att måla med tusch, men även kunskapen om det flyktiga rummet, om det negativa rummet, alltså det som omger ett objekt och platt design med ett naturalistiskt uttryck.
- En konstnär måste ständigt arbeta vid fantasins gränser och med maximal intensitet bära den mänskliga situationen för att möta en meningsform för de levande.
Han fortsatte in i det sista att skapa i sin ateljé som hela tiden förblev en öppen fristad för den som sökte sig dit och det var många.
(text av Bengt O Björklund)
Efter flera års arbete i samspråk med Harvey är Styx oerhört glada att släppa ett tryck med 100ex av den första omfattande konstmonografin över hans verk, innehållande uppemot 200 målningar i färg, skulpturer och även samtal och hans egna texter.