Han är här med sin tredje diktsamling. Han tar oss med till platser som någon av de cyniska makthavarna döpt till utanförskapet; periferi och centrum har liksom bytt plats. Gatuduvans poesi bygger på erfarenhet och det är tungt ibland. Ändå ser vi hoppet, ljuset i tunnelns slut. Det är en egenskap som Jack Kerouac i sin ungdom tillskrev en äkta poet. Gatuduvan är 2000-talets svenska Beat-poet. Vi kan eller vill kanske inte riktigt känna igen oss. Men allt finns där, på gator, i parker, i hyreshusets källare – just nu. Befrielsens parad Släng åt sidan alla materiella ting en revolution fortplantar sig i mitt inre vandrar ut på gatorna trottoarernas andetag virkar ljus i en mörk samtid dess verklighet når mig inte skyddad från dess domstolsblickar utanför alla regler och manualer går dagen sakta mot morgon rälsen vinden himlens sken mellan dina lår befrielsens parad bjuder upp till dans i månlandskap och ljus Samtidigt som Gatuduvan tar avstånd från pretentiös förljugenhet är han med oss. Han väcker medkänsla, om inte för honom själv så kanske för de som inte syns, eller som vi försöker att inte se.