Man går inte ifrån man och barn Majas mor är annorlunda än den kvinnobild som råder. Hon svär, berättar historier och skrattar högt, går till brevlådan i strumpfötterna. Fadern är raka motsatsen och hennes enda fäste i tillvaron. Maja anar tidigt att något är fel i hennes familj. Halvkvädna visor, uttryck hon hör i byn gör att hon är på sin vakt. Hon flyr till gropen vid gravkullarna intill hemmet. Där finner hon en stunds ro, försöker reda ut sina tankar. Barndomen utspelar sig i Västanå, en by norra Uppland med fabriksarbetare, skogshuggare, sjåare och några bönder. Sommartid kommer två familjer, lite finare än dem som bor i byn. Men byn är utan social rangordning. Ett uttryck som Maja hört genom åren är ”Man går inte ifrån man och barn”. I mogen ålder får hon förklaringen av sin äldre halvbror. Det Maja anade som barn och tonåring faller på plats. En ofärdig väv får sitt sista inslag. RoseMarie Sjöberg bor i Västerås och har ett förflutet som lärare. Men skrivandet har alltid funnits där och friheten efter arbetslivet gör det möjligt att förverkliga en gammal dröm. Torpet i Bergslagen och resor med ryggsäck i främmande länder ger inspiration till skrivande. Romanen är hennes debut som skönlitterär författare