Platsen är Gräsö socken, skärgården i Norra Uppland. Under krigsåren 1939–45 tyngs befolkningen av torra somrar, ovanligt kalla vintrar, inkallelseorder, ransoneringar, mångahanda förbud och förordningar. Myndigheternas förlängda arm är – fjärdingsmannen. Östen Andersson, som tidigare givit ut boken ”I gränslandet till Gräsö Kungsgård”, berättar här om sin far Gösta Andersson, som var fjärdingsman på Gräsö mellan åren 1937 och 1952. Han ger oss en inblick i hur levnadsförhållandena var ute i skärgården, samtidigt som han berättar om Göstas uppväxt och olika händelser allt ifrån spritsmuggling, bärgning från förlista fartyg, drunkningsolyckor till slagsmål på festplatser. Östen beskriver även samhällets och ortsbefolkningens utveckling från isolerad ö till modernt samhälle med kommunikationer och socialt umgänge. De beskrivna händelserna är verkliga och bygger dels på intervjuer och utdrag ur kyrkböcker och dels på polisrapporter, som författaren har haft tillgång till.