Detta är boken om en säregen och strålande vacker kultur som nästan helt förintades under krigsåren 19431944, då snart sagt Runös alla omkring tre hundra invånare flydde över Östersjön undan Sovjetregimens tvångsvälde. Författaren, vars familj var den första som lyckades ta sig till Sverige, spinner med kyrkoåret som röd tråd en rik och engagerande väv kring folkdräkternas historia och betydelse. Runödräkternas färger och mönster ingick på ett självklart vis i en social kommunikation, där varje detalj bar bud om årets växlingar och bärarnas civilstånd, deras arbete, glädje och sorg. Vi får också inblickar i arbetsfördelningen mellan man och kvinna liksom traditioner och hantverk i en nyligen levande men numera svunnen svensk bondekultur byggd på självhushåll.