Denna mångbottnade roman från 1915 utspelas i en levande och autentisk filmmiljö under filmkonstens barndom och skildrar med psykologisk insikt ett fortfarande lika aktuellt mänskligt drama. Här samlas Pirandellos typiska teman såsom det rollspel samhället tvingar människorna in i och individens ensamhet och frustration i en värld där ingen egentlig kommunikation är möjlig och ingen objektiv sanning kan uppnås.