Redan när ritningarna drogs upp för att anlägga staden Karlskrona år 1680 låg influenser från städer av betydligt större format till grund för formgivningen av stadens breda paradgator och imponerande byggnader.
En äldre upplaga av Nordisk familjebok beskriver Karlskrona så här: ”De centrala delarna av staden äro i allmänhet väl bebyggda, särskildt Ronnebygatan, där efter en större eldsvåda 1887 ståtliga byggnader vuxit upp, som förläna denna stadsdel ett storstadsmässigt utseende.”
Dock föll flera av Karlskronas vackra byggnader offer för den rivningshysteri som drog fram över staden och landet under framförallt 1960-talet.
Denna bok är ett försök att visa på de delar som ännu lever kvar och ger Karlskrona dess unika karaktär och utseende. Samtidigt ska den fungera som en väckarklocka till att upptäcka, K-märka och bevara miljöerna som ännu återstår – innan det är för sent.