Domningskanten består av autentiska dagboksanteckningar från författarens barndom, där ett främmande material successivt drivs in. Monologer, prosalyrik, förvrängda skillingtryck vrider sönder barnets röst och öppnar berättelsen mot ett sårigt inre. Barndom och vuxet liv blandas samman, kroppen förändras och går sönder, växer ihop.