Irene Wennemo berättar om välfärdssamhällets historiska rötter och om den krokiga vägen fram till dagens system där allt fler välfärdstjänster bjuds ut på marknaden och den tillit som byggt välfärdssamhället riskerar att försvagas. Välfärdspolitik bygger på tillit. Vi måste lita på att de resurser som avsätts används på rätt sätt om vi ska vara villiga att avstå dem. Denna bok handlar om varför tilliten växte sig stark i de nordiska länderna. Genom att fokusera på detta kan ett antal mysterier i den svenska välfärdsutvecklingen lösas: Den välbeställda svenska medelklassen tycker att det är en bra idé att finansiera välfärd via skatten medan medelklassen i en massa andra länder inte tycker det. Varför? De nordiska ländernas tvåförsörjarmodell, har gjort det möjligt för kvinnor att kombinera arbete och barn. Varför har den varit så svår att införa i andra europeiska länder? Redan före industrialiseringen var spädbarnsdödligheten låg i Sverige. Hur kan det komma sig, om det var välfärdspolitik som minskade inkomstskillnaderna? Om det nu är bra med generell välfärdspolitik varför bygger i sådana fall arbetslöshetsförsäkringen på frivillighet? Varför blev arbetarrörelsen i Norden så framgångsrik i kampen för välfärdsreformer när den inte blev det i de mer avancerade och industrialiserade länderna i resten av Europa? I Det gemensamma  skriver Irene Wennemo initierat och inspirerande om det svenska välfärdssamhällets utveckling. Hon berättar om välfärdssamhällets historiska rötter och om den krokiga vägen fram till dagens system där allt fler välfärdstjänster bjuds ut på marknaden och den tillit som byggt välfärdssamhället riskerar att försvagas.