De saknar land och hem och letar efter det som får dem att leta. De älskar luften, träden och djuren, vägen som slingrar sig. Men letarna får också ständigt se upp, för icke-letarna som inte förstår dem och för konstaplarna som vill fånga dem och sätta dem i bojor. Just denna letare söker efter Honom, sin gud. På vägen träffar han på en Staty som kan drömma, ett Vägskäl som kan prata, en Stad som förlorat ett stort krig. Letaren är en sällsam berättelse som bör läsas långsamt.