Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär fram ett barn med den uttryckliga avsikten att själv inte behålla det. Föräldrarättigheterna har hon avsagt sig i det avtal hon tecknat med den eller dem som kommer att bli barnets föräldrar.

Enligt svensk lag är surrogatmödraskap förbjudet. Men kan det rättsliga förbudet moraliskt rättfärdigas? Med den frågeställningen för ögonen genomför Kutte Jönsson en moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap.

Den rådande uppfattningen är att surrogatmödraskap är omoraliskt, av flera skäl. Vissa ser metoden som en form av barnhandel, andra liknar den vid ”reproduktiv prostitution”. Somliga menar att metoden i sig är exploaterande och en kränkning av ”ovärderliga” värden; att surrogatmödraskap är ”snuskigt”, i synnerhet om det förekommer ekonomiska motiv bakom arrangemangen.

I boken argumenterar emellertid författaren för att metoden går att rättfärdiga moraliskt, inte minst ur ett feministiskt perspektiv, och därför bör tillåtas. För är inte förbudet ett exempel på en konservativ syn på könsroller och det traditionella mödraskapet? Historiskt har det setts som en framgång när kvinnors arbete blivit officiellt erkänt som arbete. Så varför dra gränsen vid reproduktionen och det biologiska mödraskapet?

KUTTE JÖNSSON är filosof och verksam vid Malmö högskola. Detta är hans doktorsavhandling.