Italienaren Andrea Zanzotto (1921-2011) är en av efter­ krigstidens mest inflytelserika europeiska poeter. Hans produktion var omfattande och inrymmer såväl traditio­nella som experimentella ansatser. Dikterna är så gott som alltid förankrade i det venetianska landskapet, men språket och idéerna rör sig fritt. I den här utgåvan presenteras ett urval ur nio av Zanzottos diktsamlingar, från de tidiga ungdomsdikterna till den stilbildande samlingen Idiom (1986). Det är en bred överblick av en stor poets utveck­ ling. Översättningen är gjord av Aslög Pontara. "En djupgrävande verbalisering av världen som är väl värd att bekanta sig med." Helsingborgs Dagblad " en poesi som i sin språkliga sammansatthet inte liknar något annat." Sydsvenskan Ur förordet: »Hur kan en poets vars liv och verk begränsats till några få kvadrat­kilometer i östra Venetien (Pieve di Soligo), som tillbringat livet med att påstå sig vara sjukare än han är i syfte att kunna sitta böjd över sina verser, som rört sig på italienskans mest skiftande nivåer, mellan dialekt à la Goldoni och efterkrigstidens ame­ rikaniserade italienska - hur kan en sådan poet fortsätta att tala till oss, och genom att tala till oss förändra vårt eget sätt att tala? Det måste ju vara en av de största bedrifter som tänkas kan, om att tala är det som skänker mening åt våra bräckliga liv.« - Martin Rueff, professor i modern fransk litteratur vid universitetet i Genéve