Vissa kallar dem ’De försvunna’, andra kallar dem ’Desertörerna’. För de anhöriga spelar det ingen roll hur de benämns. Allt de vill veta är vad som hänt deras nära och kära, om de lever eller är döda, om de kastats i fängelse eller lyckats fly utomlands. I Algeriet rasade på 1990-talet grymma interna strider – de blodigaste som drabbat landet sedan självständigheten från Frankrike 1962. En auktoritär statsapparat som inte ville lämna ifrån sig makten stod mot oppositionen, som vissa kallade islamistisk, och andra kallade sekulär. Varje stridande part ansåg sig ha rätten på sin sida, och att sitta inne med lösningen på krisen. Men mitt i allt våld och allt dödande var det folket, de vanliga människorna, som fick sitta emellan. Tusentals miste livet, och många familjer lämnade sina hem av fruktan för våldet. Den här boken berättar om några av offren för ’Det mörka årtiondet’ som perioden kallas. Rachidas make Brahim arresterades och fördes bort till ett okänt öde strax innan deras dotter Maghnia föddes. Nu har det gått elva år, och Rachida beslutar att ge sig i väg för att söka efter sin make i ett Algeriet där striderna och dödandet visserligen har upphört, men där rädsla, ovisshet och otrygghet fortfarande existerar.