"Walid anmäler att han har blivit misshandlad av en man som bor på samma asylboende som honom. De satt några stycken i sofforna och pratade och kom då in på religion. Plötsligt började mannen slå Walid i huvudet och på överkroppen med händerna. Mannen sa att Walid skulle vara tyst för han är ingen riktig muslim och hotade honom till livet. Walid uppger att mannen även tidigare har gett sig på honom och att det grundar sig i att mannen är sunnimuslim och Walid är shiamuslim."

Ovanstående är ett exempel på ett antireligiöst hatbrott hämtat ur Hatbrott 2016. Rapporten är att betrakta som en årsbok över hatbrottsstatistiken. Den utgörs av polisanmälningar där Brå har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter om självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsunder­sökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB).

Ett hatbrott kan vara allt från klotter till mord det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats årligen sedan 1993. Förutom nivå och utveckling ges information om bland annat vanliga brottstyper, brottsplatser, regional fördelning och fördelningen av handläggningsbeslut för de hatbrottsanmälningar som identifierades 2015. Beställ ditt exemplar nu.