Orden är många i nordiska språk för att beteckna paddlingsbåtar, årfästen och rodd i synriktningen. Att studera dessa ord är att bege sig ut på upptäcktsfärd långt ned i förhistorien. I den här boken studeras orden i fråga, och en hel del andra, i sina språkliga och sakliga sammanhang. Författaren belyser hur man i Skandinavien övergav det äldre färdsättet paddling för rodd som vi numera känner den, med roddarens rygg vänd mot målet. Genom sina studier av fornspråklig och dialektal terminologi söker han ge en ny bild av urgamla maritimhistoriska förhållanden. Orden studeras etymologiskt och ordgeografiskt, och på ett antal kartor åskådliggörs deras förekomst i dialekterna. Författaren är väl förtrogen med den västerbottniska kustkulturen och har varit starkt engagerad i uppbyggnaden av Båtmuseet på Holmön. Boken är hans doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, maj.reinhammar@agora.se.