Sverige och den svenska studentdebatten står i centrum i boken, men den ger också inblickar i övrig internationell ungdomsverksamhet. Vi får följa studentsamarbetet mot bakgrund av den storpolitiska internationella utvecklingen. Under 1920-talet stod förhållandet till de tyska studenterna i fokus. Åren närmast efter första världskriget, präglade av oförsonlighet och bitterhet mellan de forna fienderna, vägrade fransmän, belgare och slaver att samarbeta med de tyska studenterna. Mot bakgrund av det stora tyska inflytandet inom svenskt samhällsliv var man från svenskt håll angelägen om att få med tyskarna i studentsamarbetet. 1930-talet handlade också om relationerna till Tyskland och de tyska studenterna. Förbindelserna komplicerades av att deras studentorganisation hade fått nazistisk ledning. Under krigsåren kom fokus att riktas mot de nordiska studenternas situation. Situationen var närmast absurd. Finland var som krigförande land allierat med Tyskland, som ockuperat och utövade terror mot Danmark och Norge. Efter världskriget utkämpades en viktig del av det kalla krigets ideologiska motsättningar med de internationella studentorganisationerna som arenor. SFS var aktiva med Olof Palme som viktig aktör. SFS lämnade den kommunistdominerade IUS och medverkade till att ISC bildades. Denna organisation föll emellertid sönder då det på 1960-talet avslöjades att verksamheten finansierats av CIA-pengar. Bengt Åhsberg, FD, har varit verksam som universitetslektor i historia vid Blekinge tekniska högskola och som lektor vid Ängelholms gymnasieskola. Han disputerade 1995 vid Historiska institutionen, Lunds universitet, på avhandlingen Studenter och storpolitik. Sverige och det internationella studentsamarbetet 1919-1931.