”I veten alla, huru mycken fruktlös möda man gjort sig för att utfinna något sätt att komma i korrespondens med himlakropparnes inbyggare, ifall sådana finnas, och att problemet allt hittills förblifvit olöst. I skolen derför nog ej vilja tro mig, om jag säger er, att nyckeln till hemligheten ändtligen är funnen. Det är den gamla historien om Kolumbi ägg. Säger det ej sig sjelf, att om planeterna hafva några innevånare, skola dessa vara minst lika ifriga att komma i förbindelse med oss som vi med dem? Under det jag oupphörligen grubblat på något medel för en färd dit, ifall planeten Mars vore bebodd, har jag derför nu i snart 20 år oafbrutet observerat endast denna planet. Och, mina damer och herrar, min långa väntan har ändtligen krönts med framgång; jag har iakttagit signaler och än mera: jag har besvarat dem och tydligen funnit, att mina svar blifvit uppmärksammade. Jag vet alltså, att planeten är bebodd, och reser derför dit." Professor Lundström har bjudit hem reportrar från alla stora tidningar för att ta del av ett synnerligen märkligt offentliggörande, när paviljongen de befinner sej i plötsligt lyfter från marken. Det blir början på en resa som slutar först på den främmande planeten Mars. En verld i dödsryckningar av signaturen Martialis är ett mycket tidigt exempel på en svensk, någorlunda vetenskapligt baserad, rymdreseroman. Boken ingår i Affronts serie "Svensk SF från förr", där äldre svensk fantastik ges ut i digitalt format. Ursprungligen publicerad 1888.