I Inget land för intellektuella söks svar på frågan om vad som hände med synen på den intellektuelle under 68-revolten. Vilka nya vänsterintellektuella ideal var det som skapades under 1960- och 70-talens radikala upplopp och hur bemöttes dessa av omgivningen?

Händelserna -68 påverkade starkt synen på den intellektuelle och genom att studera de intellektuella idealen går det att förstå viktiga drivkrafter bakom det radikala uppsvinget. Vänsterintellektuella gjorde politik till känslomässigt drama och fyllde på så sätt tomrummet av ett meningsvakuum som gjorde sig påmint i välfärdssamhällets rationella perfektion under 1950- och 60-talen. I Sverige skapades en märkbart stark identifikation mellan den vänsterintellektuella självförståelsen och 68-revolten. Här blev begreppet intellektuell också en företeelse med märkbart både låg status och framhållen vänsterkoppling.

Jens Ljunggren är docent i historia och för närvarande verksam som forskarassistent vid Lunds universitet. Han disputerade 1999 på en avhandling om manlighet i svensk gymnastikundervisning under 1800-talet, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914. Han har även publicerat en undersökning om den tyska bildningseliten med utgångspunkt i första världskriget, Känslornas krig: Första världskriget och den tyska bildningselitens androgyna manlighet.