Hur kan den moraliskt fördärvade och lättkorrumperade människan upprätta ett stabilt självstyre? Vilka medborgare är tillräckligt dygdiga för att anförtros styret? Och hur kan de skiljas från de korrumperade? Dessa frågor var av central politisk betydelse för den förmoderna människan. De satte också sin prägel på det politiska livet under frihetstiden, då kungamakten var kraftigt försvagad och då antalet politiska deltagare mångfaldigades. I Politikens drivfjäder undersöks den moraliska konfliktlinje som strukturerade frihetstidens politik enligt en särskild moralpolitisk logik. Med utgångspunkt i de partipolitiska motsättningarna och en mångfald olika källor åren kring 1740 framträder den förmoderna politiska människan som erfarenhet, förväntan och berättelse. Erik Bodensten (f. 1981) är historiker, verksam vid Lunds universitet. Detta är hans doktorsavhandling.