Frantz Fanon (1925-1961) var en av de centrala förgrundsgestalterna inom avkolonialiseringsrörelsen. Genom sitt deltagande i det väpnade motståndet mot kolonialmakterna och sina teoretiska bidrag till förståelsen av kolonialismens mekanismer har han förtjänat platsen som en av 1900-talets viktigaste antirasistiska figurer. I Vad Fanon sa inbjuder oss Lewis Gordon till en närläsning av Fanons skrifter för att visa på bredden och rikedomen i Fanons tänkande samt klargöra dess relevans för vår tids samhällskritik. Genom att återvända till Fanons faktiska ord tar sig Gordon an hela vidden av Fanons produktion – som spänner över områden som etik och existentialism, via psykiatri och psykoanalys till politisk teori – och återupptäcker en tänkare och aktivist som alltjämt har mycket att säga om dagens rasistiska strukturer.