Småland 1846, missväxten tär hårt särskilt på de svagaste i bondesamhället, medan andra skrupellöst försöker sko sig på olyckan. Missväxten består likväl inte bara i att skördarna slår fel och svältens obarmhärtighet breder ut sig, utan även i att ett ålderdomligt samhällssystem med accelererande hastighet börjar vittra sönder. Samtidigt som endast vaga konturer av det som skall komma i dess ställe skymtar fram. En liknande epok som den vi idag befinner oss i. Vid denna tid bodde författaren till denna bok i Kalmar. Han skulle komma att bli kvar där i ytterligare tio år uppslukad av Smålands magi. Han såg lidandet på nära håll, och med ett engagemang som kan liknas vid besatthet tog han sig an arbetet med att lindra de värsta plågorna. Detta utmynnade också i denna roman ”En sommar i Småland” som kom ut första gången 1847, som likväl inte bara beskriver misären, utan ger en inträngande inblick i hela samhällslivets illdåd och glädjeämnen, från koja till herrgård, intill köpingen och vidare till ett besök i fängelsets misär, och en som blivit fånge där på grund av omständigheternas spel och sin ärlighet. Det är en sällsam blandning av djupgående människoskildringar och deras sociala samspel, stor berättarkonst och glödande poesi. Ett mästerverk som nu utkommer i nyutgåva och som ger nya insikter om vår historia men säger även mycket om vår egen tid. Karl Kullberg (1813-57) levde precis som vi gör nu i en uppbrottstid, där det gamla bondesamhällets inrutade liv började få ge vika för industrisamhällets ångmaskinsgnissel med allt det innebar. Med en juridisk examen från Uppsala Universitet i bagaget rör sig mycket av hans författarskap kring frågor om rättvisa. Där han i stor utsträckning lyfte fram en rad sociala frågor, bland annat kvinnors underordnade ställning och de fattigastes umbäranden, vilka han arbetade aktivt för att hjälpa på olika sätt. Samtidigt pennfäktades han vid otal tillfällen med andra av denna tids ledande författare och skribenter, mest känd är bataljen med Carl Jonas Love Almkvist, då på Aftonbladet, en tidningsredaktion där Kullberg själv senare skulle komma att arbeta. Innan dess arbetade han på Barometern, kalmartidningen som grundades 1841, i en stad där han bodde under en stor del av sitt alltför korta liv. För Karl Kullberg var mycket produktiv under sin levnad, men han blev bara 43 år. Detta är troligen den främsta orsaken till att han föll i glömska efter sin död efter att ha varit en högt ärad författare med en stor läsekrets. Vars författarskap ger intressanta historiska inblickar i 1840-talets uppbrottstid samtidigt som de andas tidlöshet som leder fram till vår egen samhällsomvandling. Följande ord från Karl Kullbergs penna ger en god utgångspunkt till hans betraktelse av tidsandan, känns de igen från den tid vi nu lever i? ”Den allmänna jäsningsanda som i detta ögonblick genomgår Europa, skaffar sig allt mera och mera luft, ty det ligger i sakens natur, att en hel tidsandas strävande framåt icke skall kunna motarbetas varken av dem, som står i portgången och ropar över tidens murkenhet, eller av ett tiersparti, dessa amfibier, som vilja allt och kunna intet.” Kampen mellan tillbakasträvarna i portgångarna och de revolutionäras ”tiersparti” och så de som Kullberg själv tillhörde, de som bejakar teknik- och samhällsutvecklingen, men tar strid mot dess avarter. Välkommen till ett unikt författarskap vars vägvinnande stil och insiktsfullhet fick efterföljare i bland annat Strindberg och Moberg. Materialet till denna unika roman fick Kullberg på plats som ett ögonvittne och deltagare i samhällslivet i 1840-talets Småland.