På hundratalets mitt f. kr. skrev Catullus sina fortfarande oemotståndligt moderna och läsvärda dikter om vanligt folks liv i den tidens romarrike. Caesars och Ciceros rike. Där skildrar han sin förälskelse i kvinnan i sitt liv, Lesbia – hon som liknar honom vid en sparv.
Jag har valt att närma mig Catullus med en sorts ornitologiska ögon. Alls inte vördnadsfullt som biografier brukar vara. Utan mera som en kompis. Från början hade jag tänkt mig att ge boken titeln Min kompis Catullus. Men det fick bli det betydligt enklare Sparven istället.
Här sker en sparvdans med många till och från. Bittra avsked som blandas med sällsam älskogslycka. Den slutar inte förrän Catullus dör vid 29 års ålder. Av vad?
Catullus själv karaktäriserar passionen som ett rent vansinne.
Den skulle utan överdrift kunna kallas årtusendets kärlekshistoria.