Diakon, yrkesroll, identitet och teologi. Vilken är diakonens ämbetsidentitet? Vilka uppgifter tillkommer diakonen som inte en lekman med biskopens tillstånd kan utföra? På vilket sätt kan ett förnyat diakonat stärka och utveckla kyrkan - en kyrka som är "diakoniek"? Dessa och en rad andra frågeställningar som rör det förnyade diakonatet i den romerska katolska kyrkan diskuteras i denna avhandling med utgångspunkt från Andra Vatikankonciliet (1962 - 1965) diakonat-reform. De frågor förnyelsen av diakonatets identitet och legitimitet berör alla kyrkor. Ett av skälen för införandet av ett ständigt diakonat i den katolska kyrkan var prästbristen. Idag finns en stark diakonatrörelse inom katolska kyrkan, som vill ett förnyat diakonat med egen identitet och spiritualitet. Den 1 januari 1997 fanns 22891 ständiga diakoner i romersk katolska kyrkan verksamma i 122 länder. Utvecklingen har varit starkast i USA som har drygt hälften av alla ständiga diakoner, ca 11380. Majoriteten av de ständiga diakonerna är gifta och har ett civilt yrke som sin försörjningsgrund. Det betyder en utmaning av gängse strukturer i kyrkan, där vi just nu befinner oss i ett spännande skede i kyrkans historia. Författaren driver tesen, att konciliefärderna med avsikt avstod från att formulera diakonatets teologi. Reformen ska därför ses som ett experiment, genom vilket en diakonatets teologi ges möjlighet att ta form. Christer Fjordevik (f 1945) är teologie licentiat och präst inom Svenska Kyrkan. [Språk: Svenska]