Man talar ibland om bildligt språkbruk och bildliga betydelser, men vad är det för något egentligen, mer exakt? I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är många betydelser försedda med etiketten bildl. Faktum är att denna etikett förekommer mer än 40 000 gånger på ordbokens spalter. Trots det är de redaktionella anvisningarna vaga om hur den semantiska analysen av sådant språk ska genomföras. I den här avhandlingen undersöks vad en bildlig betydelse i SAOB är för något – vad döljer sig bakom etiketten bildl.? SAOB är en historisk ordbok som beskriver det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Det första bandet av ordboken gavs ut 1898 och det senaste, som sträcker sig t.o.m. ordet vret, kom 2017. Det redaktionella arbetet inleddes alltså långt innan de semantiska teorier som vi diskuterar idag hade hunnit etableras och utvecklas. Trots detta verkar SAOB:s beskrivningsmodell i vissa avseenden ha mycket gemensamt med de teoretiska tankegångar som kommer till uttryck inom den kognitiva semantiken och den konceptuella metaforteorin. Frågan som ställs i avhandlingen är hur väl ordbokens beskrivning av just bildliga betydelser stämmer överens med den kognitiva semantikens ideal. Undersökningen sker både ur ett lexikografiskt perspektiv och ur en mer renodlat teoretisk synvinkel – hur beskrivs bildliga betydelser i ordboken och hur kan de förklaras i teoretiska termer? Är SAOB:s beskrivningsmodell lämpad för att beskriva dem? Resultaten visar att SAOB i sina beskrivningar tar fasta på det faktum som anses vara centralt inom den kognitiva semantiken, nämligen att betydelsevariation är ett gradfenomen utan skarpa gränser. De bildliga betydelserna utgörs t.ex. ofta av s.k. metaftonymier, interaktioner mellan metaforer och metonymier, och dessa kan ofta vara kluriga för ordboksredaktörerna att beskriva. Dessutom verkar de bildliga användningarna variera i bildlighetsstyrka; de kan ha starkare eller svagare koppling till sina bokstavliga grundbetydelser, och de presenteras på ordbokens spalter i varierande utsträckning både inom ramen för huvudbetydelsen och såsom egna, mer självständiga betydelser. Vidare påträffas bland de bildliga användningarna metaforer av samtliga av följande typer: strukturella, ontologiska, orienterande metaforer, personifieringar samt hyperboler. I traditionell konceptuell metaforteori förklaras metaforik i regel som att vi talar om och tänker på något abstrakt i termer av något mer konkret. I SAOB verkar inte detta vara hela sanningen. I nästan samma utsträckning verkar de bildliga användningarna vara minst lika konkreta som sina respektive grundbetydelser. För de ontologiska metaforerna gäller typiskt överföringar av konkreta begrepp till abstrakta domäner. För typen personifiering däremot verkar måldomänen ofta kunna uppfattas som konkret.