Även om det har gått femtio år sedan jag lämnade min hembygd, har jag fortfarande minnen av skratt och tårar. Ja, minnen av mitt hem. Genom mitt skrivande besöker jag än en gång mitt hem idag. Numera ser jag inte några av mina jämnåriga i min hembygd, utan det som fångar min blick är äldre människor med grått hår. Till skillnad från dessa åldrade seniorer, ser berget ut att bli allt yngre, målat som det är i underbara toner av grönt och blått. Historia har skrivits under många år i den här bygden, och jag drar mig till minnes de berättelser som bara berget och jag känner till. (Utdrag ur förordet)