De arabiska folkens historia av Albert Hourani är ett vetenskapligt, historiskt arbete om de länder där arabiska är huvudspråket och islam den mest spridda religionen. Boken täcker perioden från Muhammeds framträdande på 600-talet till det sena 1980-talet. Hourani inleder med att presentera en föregångare, den arabiske 1300-talshistorikern Ibn Khaldun och hans berömda verk "Introduktion till världshistorien". Det kulturhistoriska perspektivet, i vidaste bemärkelse, förblir det dominerande. Krigen, dynastiernas och rikenas uppgång och fall utgör bara ramarna. Historiens väsentliga innehåll handlar om människornas samhällen, om herdarna och bönderna, om handel och hantverk i städerna, om rika och fattiga, om kvinnor och män, om poesi, arkitektur och konst. Inte minst handlar det om idéer. Den islamiska teologin och filosofin, och därmed sammanhängande läror om rätt och moral och politik, belyses i sin mångfald genom århundradena till våra dagar, liksom reformliberalismen på 1800-talet, nationalism och socialism på 1900-talet. Historien bildar en bakgrund till de dramatiska händelser som inträffat i arabvärlden sedan boken skrevs: Kuwaitkriget, den "syriska freden" i Libanon, fredssamtalen om Palestina och krossandet av den islamiska rörelsen i Algeriet.