Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för Fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.

Wägners novellkonst har nu samlats i två volymer. Samlade noveller I innehåller de historier som ursprungligen ingick i novellsamlingarna Mannen och körsbären med flera berättelser (1914) och Nyckelknippan (1921), samt de noveller i urvalssamlingen Spinnerskan (1948) som ej förekommer i någon av hennes övriga novellsamlingar. Samlade noveller II innehåller de berättelser som ursprungligen ingick i novellsamlingarna Den odödliga gärningen (1928) och Från det jordiska museet (1907). Genom Wägners noveller får vi uppleva hennes berättarglädje, samhällsanalys och spetsfundiga humor.