Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för Fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.

Pennskaftet (1910) skildrar den kvinnliga rösträttsrörelsen och hur livet som kvinnlig journalist kunde te sig vid förra sekelskiftet. Konflikten mellan kvinnans kärlek och och arbete berörs; verket var även banbrytande i sin syn på fri kärlek.

Boken behandlar tidens aktuella frågor, är välskriven och underhållande med sin lättillgänglighet, humor och ironi. Detta förklarar den framgång boken rönte, att den ständigt funnit nya läsare samt kommit att betraktas som en klassiker i den svenska litteraturhistorien.